Lägesrapport eller Hotrods och takplåt!

Nu är det väl läge för en liten rapport tycker jag för det har faktiskt hänt en del i Mosta Garage sista tiden. Till att börja med så har rustningen av bostadshuset fortskridit efter "planerna" eller ännu fortare. Om jag inte nämnt det förut så kan jag berätta att bostaden ska hyras ut till Gummans (och min ochså för den delen?!...) dotter och måg. Ninni och Danne som dom heter med barnen Nicke och Hampe mot att dom står för en stor del av arbetet och en del av meterialet till nämnda renovering. Nämnas bör att Danne är lite av en tusenkonstnär som kan lite av varje när det gäller hus men är igentligen elektriker vilket kommer bra tillpass då elsystemet är allt annat än "upp-to-date". Ninni däremot är väldigt duktig på inredningsdisign och inte heller rädd för att ta i med hårdhandskarna när det behövs med gott resultat. Med andra ord så kompleterar dom varandra på ett perfekt sätt när det gäller det här projektet. Så här långt har dom kommit väldigt långt med köksrenovering (eller köksbyggnation som det egentligen handlar om då det inte kan kallas för kök det som fanns från början.) samt "sanering" av ytterligare två rum på övervåningen dvs. bortrivning av gamla tapeter och takduk. I dom rummen visade det sig att den befintliga pärlspånten fanns kvar samt dessutom i ett hyfsat skick. Bonus! Förutom allt det här så har Danne med hjälp av Arvid och Nicke lagt nytt tak på en fjärdedel av huset. Jodå det tar sig ska jag säga. I själva verksta´n har det också hänt en del´. Arvid har rivit ner  sin Duett-Epa i molekyler samt även börjat laga upp ramen och när det var dags att börja med karossen så släpade han in en halv -34:a Chevrolet-kaross som legat i naturen bakom verkstan sedan slutet på 40-talet. Denna placerade han så på nämnda Duett-ram och ska sanningen fram så ser det tusan så mycket fräckare ut än den kaross som Volvo monterade dit. Nu blir det nog Duett-kaross på epan men när den är färdig är det tänkt att göra nå´t kul med Chevan som förresten är plåtmässigt hyfsat komplett med bakparti, tak samt 4 dörrar. Att den legat bakom verkstan sedan 40-talet fick vi förresten reda på när ett äldre par stannade till när Yvonne hade loppis för några veckor sedan. Det visade sig att mannen hade i sin ungdom jobbat här i verksta´n mellan åren 1947 och 1953 med uppehåll för "lumpen". Han hade massor att berätta bl.a om dessa förkrigsbilar som placerades bakom verksta´n för att donera axlar och hjul mm. till jordbruksredskap och vagnar som tillverkades här. Det var mycket intressant att höra på när han berättade om hur det var förr. Hoppas dom tittar in igen. Vidare så har vi blivit med "ny" husvagn dvs. vi tyckte det var onödigt att ha en så pass ny vagn som vår T@B så vi sålde den till ett äldre par via blocket efter att vi hade införskaffat en mera tidsriktig vagn i form av en Solifer 350 från 1967 till vår Cadillac som är en 66:a. Den är väl inte i nyskick men Gumman har påbörjat rustningen med målning och tapetsering så nu är den klart "farbar" . Dessutom passarade den bilprovningen med blankt papper så helt slut kan den ju inte vara med tanke på att den stått uppställd i 13 år! Premiärturen gick förresten nu i helgen till Eskilstuna och Kjula Dragway ( flygfält ) där det kördes dragracing som man gjorde förr. Det här är enligt mig bland det häftigaste som finns när det handlar om bilar. Tänk att vakna i husvagnen till ljudet av två gamla frontmotordragsters som varvar ur sina Chryslerhemis eller Bigblocks-Chevor när dom rusar nerför strippen. Oj!!! Det är nog bland det bästa som finns! Man kanske är lite skadad fast i så fall gäller det Arvid, Yvonne och även Anna som var med för första gången för alla tyckte som jag för en gångs skull. Häftigt! Lite kul är det när gäller Anna för hon tycker inte om gamla bilar, för det har hon alltid sagt. Efter inte alltför många timmar så hörde man värsta kommetarerna som från vilken inbiten hotrodder som helst. Kul! Det var snart gjort att omvända henne med. Hon fixade det själv på några timmar. Hur som helst så var det en lyckad helg trots att regnet stod som spön i backen på söndagen. Hela lördagen var regnfri och lagom varm med bra avslutning med levande rock n´roll med tillhörande god pilsner. Vad kan man mer begära? Vill även passa på att tacka min kära fru för bra insats i husvagnen. Utan detta hade vi inte kommit iväg. Simma lugnt så hörs vi igen!    Uffe

Data-knas o biltuställning

Hello! Bloggers.
Här har det hänt saker ska jag säga. Datorn som jag och i viss mån Yvonne använder har varit helt "puckad" sista tiden, d.v.s den har startat helt normalt men precis när den ska starta mindows så har den slocknat fullständigt och stängt av sig helt. Jag och alla andra som tycker att vi är normalbegåvade när det gäller datorer har i princip dömt ut datorn fullständigt med trösten i att det går att formatera hård-disken och installera om allt från början med windiws och allt. Usch så jobbigt, måste ju köpa ny programvara också. Idag får man ju ingen cd med mjukvara på köpet när man handlar ny dator som man fick förr i tiden. Jodå, tiden gick och ingen datamaskin. När det blev dags den obligatoriska "göra räkningar dagen" så fick vi låna data-maskin av ena dottern i huset. Bra! Då var det fixat men fortfarande ingen dator att blogga och maila och sånt på. Vad göra? Till saken hör också att min kära hustru inte "fattar ett dugg om datorer" enligt henne själv så hon var ju inte till nån hjälp trodde jag men och då menar jag M E N ! en dag när jag kom hem från jobbet så säger hon : Nu funkar den. Jag säger, Jaha vad är det som funkar? Ja, datorn förstås säger hon. Nu kan man blogga och så igen säger hon som om ingenting har hänt. Det visade sig att hon som "inte kunde nånting" om datorer hade både lyckats starta windows och gjort en systemåterställning med tillhörande dikrensning och defragmentering med resultatet att datorn blev som ny. Allt detta när jag nästan tagit beslutet att skaffa en ny maskin. Nästa gång Yvonne säger att hon inte kan nåt om nåt så kommer jag inte att tro henne utan bara vänta ett tag så slår hon mig på fingrarna igen. Fantastisk fru jag har va? Hon kan saker som ingen tror. Det är bara att buga sig! Jag är riktigt spänd på på att se hur hon kommer att hantera räserbilen den dan den blir klar, förmodligen med bravur då hon hårdtränar på starter varje gång hon är ute och glider med Cadillacen  och "råkar" hamna bredvid nån ungdom med japansk sportbil vid nåt rödljus eller så. Det har hänt ett flertal gånger och hittills har hon inte blivit frånåkt. Dom brukar se helt skräckslagna ut när 3 ton gammal 60-tals lyxjänk försvinner med ett avgrundsvrål med en kvinna bakom ratten som skulle kunna vara deras farmor trots att dom gasar så mycket dom kan så att det skriker och tjuter och tjoffar och pyser om deras flerahundrafemtiohästars risbrännare samtidigt som dom rycker och sliter i sina växelspakar så att det står härligan till. Men inget hjälper. "Tanten" kör ifrån dom ändå. Coolt, tycker jag. Både att hon gillar att gasa samt det faktum att de 45 år gamla hästarna, 340 till antalet i samarbete med ett sjuhelsikes vrid gör det möjligt att piska dessa "fast & furius"-raketer med ibland hästlängder. Det är Cooolt! Lite synd är att många yngre inte fattar att dom här gamla bilarna faktiskt är riktiga fartmonster så länge det går rakt fram. Synd att dom ska få reda på´t den hårda vägen men det får dom väl stå ut med ! Ha Ha!
Hur har det gått med våra projekt då? Jodå, lite har det väl hänt. Inte så mycket med räserbilen men däremot så har Arvid rivit ner sin Duett som förresten har fått namnet "Duezilla" efter ZZ-tops Cadillac som döptes till "Cadzilla" med tanke på att han har bestämt inriktningen på bygget. Det bara ska bli en custom, förlåt jag menar en Kustom! Här har det skissats och funderats och skissats igen, hundratals gånger. Och inte blev det bättre av att vi tillbringade påsken i Jönköping och Elmia där den stora årliga bilutställningen hölls. Mera fundera och skissa och skissa. Oj vad coolt. På Elmia fick han ju träffa John dÁgostino från Californien som jag var lite bekant med se´n tidigare vilket resulterade i en pratstund för mig och en autograf för Arvid. Gissa om han är stolt över den. Jodåsåatt! Här ska byggas custom-pckis eller vad det nu blir. Hur som helst så är det väldigt kul att han anammat motorhobbyn på samma sätt som mig. Fan, han har ju till och med samma smak som jag! Fränt! I övrigt så har det vä inte hänt så mycket förutom att jag "vår-rustat" Cadillacen samt att Yvonne har varit till bilprovningen med den, och hur tror ni det gick då? Jo, det var ju hon som åkte dit så det gick ju bra. Med tidsenlig 60-tals klänning och gott humör lyckades hon styra skeppet rätt igenom utan anmärkning. Fantastiskt! Bara att buga sig igen! Nu får det räcka för den här gången. Måste ju hinna uppleva lite igen så att jag har nå´t att skriva om nästa gång.  Simma lugnt !    Uffe 

Grottmålning och Epa-bygge

Nu händer det saker i Mosta Garage. Eftersom Arvid till slut bestämt sig för hur hans A-traktor skulle se ut så var det bara att sätta igång med att röja plats i verkstan så att det skulle bli svängrum nog för en ivrig tonåring som till slut kommit på att det här med bilar och motorer och då med gamla hotrods som förebild är skojigare än fotboll och innebandy som han tidigare provat på. Och detta faktiskt nästan helt utan påverkan från mig utan det har växt fram av  sig självt, precis som det ska. Jag tror nämligen inte på att man ska försöka styra in barn på det man själv gillar utan dom ska själva få bestämma vad dom vill pyssla med. Visst tycker jag att det är fantastiskt kul att han anammat samma "tro" som jag då jag alltid trott att han skulle bli idrottsman eller nåt. Riktigt kul!  Jodå, sagt och gjort. Här skulle röjas. Bland annat skulle en gammal hylla rivas för att bli ved. Vi hade skymtat en väggmålning bakom den och när hyllan väl kom bort så kunde man se konstverket i sin helhet. En äkta 70-tals grottmålning a´la "Raggarbrandt". Joråsatt, med kompressor och zoomisar och allt. Lite skoj är det att jag vet vem som gjort målningen samt att jag vet vilken bil det var som han avbildade i sin egen version. Jag minns till och med den lucia-morgon 1974 när jag som överkycklig 14-åring fick åka med i denna röda och vita -58 Chevrolet Biscayne till skolan där alla elever stod som förstenade när han med van hand ställde upp 58:an på bredställ sista biten innan han stannade med ett tjut från låsta hjul. Allt detta på torr asfalt. Sånt imponerar på en tonåring som fått Armorall som bröstmjölksersättning, motorolja till cornflakesen samt älskade ljudet från V-8:an när drickabilen kom. Lite ljug men drickabilen var sant då denna Volvo Snabbe med 3,6 liters V8 lät himmelskt i mina öron. Man var väl "skadad" redan då! Nu är väl väggmålningen lite övrdriven då den varken hade kompressor eller zoomisar i verkligheten. Den hade inte ens V8. Mellan rambenen tronade i stället en sk. hyvelbänk dvs. en rak sexa och efter den en tre-växlad låda med rattspak. Hur odramatiskt som helst. Det skojiga med målningen tycker jag är att den väckte ett minne till liv som nästan somnat in men som nu gjort att jag minns den dagen för snart 40 år sedan som den var igår. Hur som helst så fick Arvid utrymme nog att kunna börja med sin Epa eller stepsidepickis som det egentligen ska bli. Full av energi har han redan efter några dagars arbete redan slitit ut en vinkelslip och en himla massa kapskivor vilket man får se som ett gott tecken. Själv försöker jag att stötta så gott det går med glada tillrop, ny vinkelslip som Yvonne, min fru fick hasta iväg till Biltema efter i en hast samt mera kapskivor. Det känns som min förbannade skyldighet för att uttrycka sig krasst. 
Nej, nog svamlat för den här gången för nu ska jag kolla vem som har bästa priset på kapskivor och sen i säng.      
   Ha det bra så hörs vi igen!      Uffe 

Vårsol och nysnö

Sitter inne och tittar ut. Vårsolen lyser allt vad den kan men i går kom ett litet bakslag i form av ett jämt lager av snö. Bara några centimeter men fullt tillräckligt för att förstöra planerna för i dag. Hade ju tänkt fortsättamed uppröjningen utanför verksta´n där jag tidigare skottat fram kärran så att vi kunde åka till "tippen" med innehållet. Det skulle ske idag. Men icke sa Nicke. (Vad han har med saken att göra vet jag inte!) Snö på skräpet och halt som fan så kärran får nog stå till i morgon. Vi får hitta på nå´t annat. Skulle kunna vara i garaget men det är ju så vackert väder så det får nog bli nån form av utflykt med gumman istället. Tänk vad saker kan ändra sig.  Det gäller att inte deppa ner sig utan se det positiva i allt så blir det nåt bra i alla fall. Garaget får vänta till mörka vardagskvällar så att även dom blir "ljusa". Där går det sakta men säkert frammåt med tillverkning av div. verktyg för bakaxel-byggnation mm. Mer om det senare för nu ska jag sluta svamla och masa mig ut i vårsolen. Simma lugnt!    Uffe

Vårsol och V8-muller.................

I lördags måste det ha varit årets första riktiga vårdag. Det bara är så. Det som göms i snö kommer som bekant upp i tö särskilt om man hjälper det lite på traven. Dvs. för att kunna återuppta städning och röjningsarbetet i verkstan så måste släpkärran grävas fram ur den snöhög som bara blev större och större ju längre vintern blev. Dels för att den var halvlastad med skräp sen i höstas och dels för att komma åt den vedhög som låg bakom kärran. Jag hade bestämt att nu skulle det ske. Snön som hade smält och frusit om ett antal gånger var inte det lättaste att rå på men skam den som ger sig. Efter sju sorger, åtta bedrövelser och en rygg som jag var helt säker på skulle gå av så kopplade jag en stropp mellan kärran och min gamla Diesel-Doris dvs. -93:a Mercan och vips så var kärran loss. Vad hände? Jag trodde att den skulle sitta lite fast i alla fall men så var inte fallet. Kanon! Så vad göra nu? Jo jag måste ju fylla kärran. Det ligger en trave mede div. skräp och sopor längst in i stora verkstan men för att komma dit så måste ju Cadillacen ut. Yes! Sagt och gjort upp med dörrarna och hem efter nycklarna, startboostern full-laddad  och lite tur så kanske den går. Fast först måste jag prova om den går ändå. Snacka om att Jänkarna kunde bygga bilar förr! Fem, sex pump på gaspedalen och sen vrida på nyckeln och brummm!....muller....muller.....mullerrrrr...... Fränt! Den hade stått sen i höstas i kallgarage och bara gick, sådär. Nästan så att man kan bli religiös, fast på mitt eget sätt då förstås. Ok, I med backen och rulla ut i solen. Oj! Fick den där känslan igen. Ryser på ett skönt sätt och håret reser sig på ryggen. Vår! Sol! Och 429:an spinner som en nöjd lejonhona. Måste bara åka en sväng. Nu blev det bara en liten sväng men allt verkade funka och det var tillräckligt för att jag skulle kunna konstatera att nu jävlar e de VÅR !!! Resten av dagen blev bara tråkigt arbete med städ och stök men känslan satt kvar och det gör den ännu så det måste vara vår på riktigt!
                                          Simma lugnt i vårsolen så hörs vi igen!  Uffe  

Tårtkalas och sånt.

Jodå, nu har det hänt igen. Det gör ju det en gång om året vare sig man vill eller inte. Vadå? Jo, man fyller år. När man kommit över "the hill" så är det väl inte så mycket att hänga i julgranen , det där med årfyllandet. För min del blev den här gången en historia på tre senare fyra familjemedlemmar vilket i mina ögon är mer än tillräkligt. Jag hade väl inte tänkt att jag skulle bli grattad alls men det skulle visa sig vara helt fel. Det började redan i morse med presenter till morgonfikat. Redan då fick man känna sig lite speciell denna dag. Sedan fortsatte det med "grattisar" på facebook mer eller mindre hela dan. Facebook är förresten nåt som jag är rätt så grön på. Kul media, särskilt idag, he he !...:-) Väl hemkommen från jobbet så har gumman fixat en av mina favoriter, nämligen Ugnstekt lax med allt som hör till med såser och sånt. Mums ! Sedan säger hon att det kommer nog ingen så vi får fika med rulltårta vilket jag tycker är helt okej men ack vad fel jag hade. Jodå, nog blev det fika med goda bullar, kakor och nämnda rulltåprta men då kommer frun glidande från köket med nåt som med mina mått mätt är nära nog himmelskt. Nämligen min favorit-tårta med marsipan och allt inklusive inskription. Det enda som man kunde klaga på var väl att jag borde fått veta detta i ett tidigare stadium så att jag fått en möjlighet att planera matintaget då jag var alldeles för mätt för nämnda tårta. Ändå måsta jag här passa på att tacka min fru och övriga inblandade för detta uppvaktande. Kram på er! En tanke slog mig att ju äldre man blir desto mer uppskattar man såna här saker. Det är väl bara att erkänna att man är väl inte så jä--la cool längre.  Simma lugnt så hörs vi igen!   Uffe   

Vår ?

Nu måste det väl snart vara vår. Idag var det faktiskt flera grader varmt och strålande sol. Skööönt! Nog tjatat om det. Man kan ju i alla fall inte göra ett skit åt det! Tyvärr. Nå´t man däremot kan göra något åt är ju det som händer i garaget. Där inne är det ju samma årstid jämt. Ni som följt min tidigare blog vet ju att det stått still långa perioder och att det skulle varit klart för länge sedan men av olika anledningar blivit uppskjutet. Nu säger jag så här att det får ta så lång tid det vill. För min del så är det själva byggandet som är kul och slutresultatet får ses som en ren bonus. Likaså är det inte så viktigt att det blir den snabbaste bilen på banan utan stuk, attityd samt att det låter rätt är viktigare för mig. Jag kanske är lite knäpp men jag får ståpäls på riktigt när jag hör en uppkorkad Bigblock-Cheva varva ur. Mums! Det finns säkert många, både europeiska och japanska "tryck o pys-raketer" som är betydligt snabbare än det här nånsinn kommer att bli men det skiter jag i för det är i alla fall inget fränt! Så fick jag det sagt också, med all respekt för dom som faktiskt gillar sånt. Som ni ser på bilderna så är det dags att sätta ihop bakaxeln med allt vad det innebär. Det viktigaste är att det blir spikrakt efter svetsning. Tidigare erfarenheter av en krokig banjo med drivaxel"flykt" som följd vill jag inte uppleva igen. Lite har man ju lärt sig med åren så den här gången blir det blindlager och en svarvad axel genom hela banjon som gäller under svetsningsarbetets gång. För att fixera axeln i mitten kommer den gamla klumpen att användas som jigg för blindlagren. Låter det konstigt så häng med framöver så ska jag fota det hela. Inte vet jag om det är så man gör men så tänker jag göra. En annan sak som jag funderat över är varför alla amerikanska växelspakar måste vara så klumpiga och "rassliga"? Jobbet som spaken i huvudsak ska göra i mitt fall är att så snabbt som möjligt vidarebefodra rörelsen från handen till växellådan från 1:an till 2:ans växel. Sen är det klart. En enda ynka rörelse förutom den till backen efter burnisen. Måste ju funka med nånting enklare än en 5 kilos koloss från Mr. Hurst eller vad dom heter. Jag har i alla fall modifierat en betydligt lättare historia från en gammal Volvo. Vet inte hur den kommer att funka men tror i alla fall att den ska klara jobbet. Den var i alla fall mycket billigare än en köptas-shifter vilket passar ett lågbudgetbygge som detta. Det var allt för den här gången så häng med framöver så får ni se hur det går. Ha det bra i vårsolen !  Uffe