Vårsol och V8-muller.................

I lördags måste det ha varit årets första riktiga vårdag. Det bara är så. Det som göms i snö kommer som bekant upp i tö särskilt om man hjälper det lite på traven. Dvs. för att kunna återuppta städning och röjningsarbetet i verkstan så måste släpkärran grävas fram ur den snöhög som bara blev större och större ju längre vintern blev. Dels för att den var halvlastad med skräp sen i höstas och dels för att komma åt den vedhög som låg bakom kärran. Jag hade bestämt att nu skulle det ske. Snön som hade smält och frusit om ett antal gånger var inte det lättaste att rå på men skam den som ger sig. Efter sju sorger, åtta bedrövelser och en rygg som jag var helt säker på skulle gå av så kopplade jag en stropp mellan kärran och min gamla Diesel-Doris dvs. -93:a Mercan och vips så var kärran loss. Vad hände? Jag trodde att den skulle sitta lite fast i alla fall men så var inte fallet. Kanon! Så vad göra nu? Jo jag måste ju fylla kärran. Det ligger en trave mede div. skräp och sopor längst in i stora verkstan men för att komma dit så måste ju Cadillacen ut. Yes! Sagt och gjort upp med dörrarna och hem efter nycklarna, startboostern full-laddad  och lite tur så kanske den går. Fast först måste jag prova om den går ändå. Snacka om att Jänkarna kunde bygga bilar förr! Fem, sex pump på gaspedalen och sen vrida på nyckeln och brummm!....muller....muller.....mullerrrrr...... Fränt! Den hade stått sen i höstas i kallgarage och bara gick, sådär. Nästan så att man kan bli religiös, fast på mitt eget sätt då förstås. Ok, I med backen och rulla ut i solen. Oj! Fick den där känslan igen. Ryser på ett skönt sätt och håret reser sig på ryggen. Vår! Sol! Och 429:an spinner som en nöjd lejonhona. Måste bara åka en sväng. Nu blev det bara en liten sväng men allt verkade funka och det var tillräckligt för att jag skulle kunna konstatera att nu jävlar e de VÅR !!! Resten av dagen blev bara tråkigt arbete med städ och stök men känslan satt kvar och det gör den ännu så det måste vara vår på riktigt!
                                          Simma lugnt i vårsolen så hörs vi igen!  Uffe